BGS Del III - Vad är en swaption?
I de två första delarna har jag gått igenom vad en ränteswap är samt hur den värderas, så har ni ännu inte läst de första två delarna råder jag er till att först göra detta innan ni fortsätter med dagens inlägg..
Idag ska jag kort bygga vidare på strukturen i en ränteswap och kort gå igenom vad en option på en ränteswap, en s.k. swaption, är samt hur denna fungerar.
För att följa med i dagens inlägg är det också behjälpligt om man har lite grundläggande kunskaper kring optioner. Känner man att detta är helt främmande, eller behöver en refresher på ämnet, kan det vara värt att bekanta sig med nedanstående länkar
https://sv.wikipedia.org/wiki/Option
Ur ovanstående blir det tydligt att en receiver är ett bet på att räntorna ska falla (den fasta räntan du tar emot blir värd mer) och payers att de ska stiga.
Men vilken ränta talar vi om? Från föregående inlägg nämndes det att ränteswap:ar kan avtalas på olika löptider, t.ex. 1,5,10 eller 30 år. Därför måste även detta specificeras i optionen. en 5y5y (European style) 1.5% payer innebär exempelvis att man får rättigheten att vid lösendagen (om 5 år) bestämma om man vill ingå en swap där man betalar 1.5% fast ränta i utbyte mot en rörlig ränta under de kommande fem åren. den första siffran beskriver således lösendagen (expiry) och den andra den underliggande swapräntans löptid/tenor. Lösenpriset (strike) motsvaras av räntan på det fasta benet i swap:en, enkelt va? Kanske inte... vi tar ett kort exempel.
1. Marknaden prissätter femårsräntan på en swap som börjar om två år till 1%. Jag tror att marknaden är att för pessimistiskt kring inflationen och att denna kommer stiga, vilket kommer få centralbankerna att höja räntan. Min tes är alltså att räntorna ska stiga (Att femårsräntan i verkligheten faktiskt stigit över sin två års implicerade forward nivå har hänt mycket sällan (om alls?) under de senaste decennierna)
2. För att positionera min vy köper jag en 2y5y 1% swaption payer (till en kostnad om cirka 1.5% av underliggande swap:ens nominella belopp, vi antar 100 miljoner SEK nominellt). Jag lägger positionen i en "legacy-portfölj" på banken som management gett upp hoppet om (den s.k. byrålådan) utan att bry mig om att hedge:a min position och liknande trams.
3a. Två år senare visade det sig att jag hade fel, räntan har i vanlig ordning sjunkit, mina 1,5 miljoner svenska kronor (1,5% optionspremie * 100 miljoner nominellt belopp) är som bortblåsta och jag har ingenting, kanske inte ens ett jobb (om chefen pallar gå igenom legacy böckerna).
3b. (I en annan dimension). Två år senare och jag fick rätt! femårsräntan för en swap som startar idag har stigit till 2% och jag kan lösa in (excercise) min option. Jag betalar nu (fast) 1% på 100 miljoner i fem år i utbyte för samma rörliga ränta som resten av marknaden betalar 2% för, vad har jag tjänat? Från BGS del II vet vi att swap:ens PV01 (värdet av 0.01% förändrad ränta) är cirka 100'000'000*5/10'000 = 50'000 SEK per 0,01% (baspunkt/basis point).
Eftersom räntan stigit med 1% har jag tjänat 100 baspunkter alltså 50'000*100 = 5 miljoner SEK. efter avdrag för optionens kostnad (1.5 MSEK) har jag gjort en nätt liten vinst på 3.5 MSEK eller ca 230% på mitt investerade belopp på endast två år (vem sa att räntor var tråkiga produkter som knappt rör på sig?).
(högst teknisk sidonot: bestämmer jag att jag ska betala premien på lösendagen s.k. forward premium så kan mitt investerade belopp (förutom lite kapitalkostnad för collateral som postas p.g.a motpartsrisken) på den här positionen vara nära noll, alltså en nästan oändlig procentuell avkastning).
Sammanfattningen: Tror du räntan ska gå upp kan du antingen köpa en payer swaption eller sälja en receiver swaption (och tjäna premien). Tror du rätan ska falla köper du en receiver eller säljer en payer. Det finns tre huvudsakliga faktorer att hålla koll på lösendag (1) samt löptid (2) och lösenränta (3) på den underliggande swap:en. Precis som för aktie-optioner kan priset på optionen röra sig oerhört även för mycket små förändringar i underliggande.
Detta var allt för dagen. Redan nu börjar det bli tomt på youtube men nedan verkar beskriva swaptions om man även vill se det i videoformat
https://www.youtube.com/watch?v=CeM63Pqgvjc
Kommande avsnitt har jag tänkt ska utformas enligt:
BGS Del IV - Kort om värderingen av swaptioner, kanske lite om greker
BGS Del V- Vad är ett bolån (det är inte vad du tror)
BGS Del VI - Vad gör en bank?
BGS Del VII - Vad har bolån med ränteswap:ar och komplexa ränte-swaptioner att göra? (aka vad är en BGS)
Jag kommer nog vara dålig på att följa upp kommentarer här, men om det är något speciellt, lägg det i tråden på twitter.
Fortsatt trevlig söndag.
Idag ska jag kort bygga vidare på strukturen i en ränteswap och kort gå igenom vad en option på en ränteswap, en s.k. swaption, är samt hur denna fungerar.
För att följa med i dagens inlägg är det också behjälpligt om man har lite grundläggande kunskaper kring optioner. Känner man att detta är helt främmande, eller behöver en refresher på ämnet, kan det vara värt att bekanta sig med nedanstående länkar
https://sv.wikipedia.org/wiki/Option
En swaption, likt en vanlig aktieoption finns i två varianter. Motsvarigheten till köp- och sälj-optioner i räntevärlden kallas för payer och receiver swaptions och refererar (precis som den underliggande swap:en) till riktningen på det fasta (fixed) benet. Pay-off:en illustreras nedan och s (x-axeln) visar den underliggande swapräntan.
Detta betyder med andra ord att om du köper en receiver swaption så får du rätten (men inte skyldigheten) att ta emot en fast ränta och betala rörlig, på den underliggande löptiden. På motsvarande sätt säljer du denna rättigheten om du går kort en receiver swaption. Payers fungerar tvärtom, köper du en payer har du rätten (men inte skyldigheten) att betala/pay en fast ränta och ta emot rörlig ränta.
Ur ovanstående blir det tydligt att en receiver är ett bet på att räntorna ska falla (den fasta räntan du tar emot blir värd mer) och payers att de ska stiga.
Men vilken ränta talar vi om? Från föregående inlägg nämndes det att ränteswap:ar kan avtalas på olika löptider, t.ex. 1,5,10 eller 30 år. Därför måste även detta specificeras i optionen. en 5y5y (European style) 1.5% payer innebär exempelvis att man får rättigheten att vid lösendagen (om 5 år) bestämma om man vill ingå en swap där man betalar 1.5% fast ränta i utbyte mot en rörlig ränta under de kommande fem åren. den första siffran beskriver således lösendagen (expiry) och den andra den underliggande swapräntans löptid/tenor. Lösenpriset (strike) motsvaras av räntan på det fasta benet i swap:en, enkelt va? Kanske inte... vi tar ett kort exempel.
1. Marknaden prissätter femårsräntan på en swap som börjar om två år till 1%. Jag tror att marknaden är att för pessimistiskt kring inflationen och att denna kommer stiga, vilket kommer få centralbankerna att höja räntan. Min tes är alltså att räntorna ska stiga (Att femårsräntan i verkligheten faktiskt stigit över sin två års implicerade forward nivå har hänt mycket sällan (om alls?) under de senaste decennierna)
2. För att positionera min vy köper jag en 2y5y 1% swaption payer (till en kostnad om cirka 1.5% av underliggande swap:ens nominella belopp, vi antar 100 miljoner SEK nominellt). Jag lägger positionen i en "legacy-portfölj" på banken som management gett upp hoppet om (den s.k. byrålådan) utan att bry mig om att hedge:a min position och liknande trams.
3b. (I en annan dimension). Två år senare och jag fick rätt! femårsräntan för en swap som startar idag har stigit till 2% och jag kan lösa in (excercise) min option. Jag betalar nu (fast) 1% på 100 miljoner i fem år i utbyte för samma rörliga ränta som resten av marknaden betalar 2% för, vad har jag tjänat? Från BGS del II vet vi att swap:ens PV01 (värdet av 0.01% förändrad ränta) är cirka 100'000'000*5/10'000 = 50'000 SEK per 0,01% (baspunkt/basis point).
Eftersom räntan stigit med 1% har jag tjänat 100 baspunkter alltså 50'000*100 = 5 miljoner SEK. efter avdrag för optionens kostnad (1.5 MSEK) har jag gjort en nätt liten vinst på 3.5 MSEK eller ca 230% på mitt investerade belopp på endast två år (vem sa att räntor var tråkiga produkter som knappt rör på sig?).
(högst teknisk sidonot: bestämmer jag att jag ska betala premien på lösendagen s.k. forward premium så kan mitt investerade belopp (förutom lite kapitalkostnad för collateral som postas p.g.a motpartsrisken) på den här positionen vara nära noll, alltså en nästan oändlig procentuell avkastning).
Sammanfattningen: Tror du räntan ska gå upp kan du antingen köpa en payer swaption eller sälja en receiver swaption (och tjäna premien). Tror du rätan ska falla köper du en receiver eller säljer en payer. Det finns tre huvudsakliga faktorer att hålla koll på lösendag (1) samt löptid (2) och lösenränta (3) på den underliggande swap:en. Precis som för aktie-optioner kan priset på optionen röra sig oerhört även för mycket små förändringar i underliggande.
Detta var allt för dagen. Redan nu börjar det bli tomt på youtube men nedan verkar beskriva swaptions om man även vill se det i videoformat
https://www.youtube.com/watch?v=CeM63Pqgvjc
Kommande avsnitt har jag tänkt ska utformas enligt:
BGS Del IV - Kort om värderingen av swaptioner, kanske lite om greker
BGS Del V- Vad är ett bolån (det är inte vad du tror)
BGS Del VI - Vad gör en bank?
BGS Del VII - Vad har bolån med ränteswap:ar och komplexa ränte-swaptioner att göra? (aka vad är en BGS)
Jag kommer nog vara dålig på att följa upp kommentarer här, men om det är något speciellt, lägg det i tråden på twitter.
Fortsatt trevlig söndag.
Kommentarer
Skicka en kommentar